publicerad: 2015
rigorist
rig·or·ist
[‑is´t]
substantiv
~en ~er rigorism
Singular | |
---|---|
en rigorist | obestämd form |
en rigorists | obestämd form genitiv |
rigoristen | bestämd form |
rigoristens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rigorister | obestämd form |
rigoristers | obestämd form genitiv |
rigoristerna | bestämd form |
rigoristernas | bestämd form genitiv |