publicerad: 2015
ritsning
rits·ning
substantiv
~en ~ar 1ritsa
Singular | |
---|---|
en ritsning | obestämd form |
en ritsnings | obestämd form genitiv |
ritsningen | bestämd form |
ritsningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ritsningar | obestämd form |
ritsningars | obestämd form genitiv |
ritsningarna | bestämd form |
ritsningarnas | bestämd form genitiv |