publicerad: 2015
ritualist
ritu·al·ist
[‑is´t]
substantiv
~en ~er ritualism
Singular | |
---|---|
en ritualist | obestämd form |
en ritualists | obestämd form genitiv |
ritualisten | bestämd form |
ritualistens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ritualister | obestämd form |
ritualisters | obestämd form genitiv |
ritualisterna | bestämd form |
ritualisternas | bestämd form genitiv |