publicerad: 2015
runka
runka
verb
~de ~t 1 skaka, vicka, vackla2 ⟨starkt vard.⟩ onanera
Finita former | |
---|---|
runkar | presens aktiv |
runkas | presens passiv |
runkade | preteritum aktiv |
runkades | preteritum passiv |
runka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att runka | infinitiv aktiv |
att runkas | infinitiv passiv |
har/hade runkat | supinum aktiv |
har/hade runkats | supinum passiv |
Presens particip | |
runkande | |
Perfekt particip | |
en runkad + substantiv | |
ett runkat + substantiv | |
den/det/de runkade + substantiv |