SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
sannfärdig
sann|­färd·­ig adjektiv ~t ~a som talar sanning; sann
Positiv
en sannfärdig + substantiv
ett sannfärdigt + substantiv
den/det/de sannfärdiga + substantiv
den sannfärdige + maskulint substantiv
Komparativ
en/ett/den/det/de sannfärdigare + substantiv
Superlativ
är sannfärdigast
den/det/de sannfärdigaste + substantiv