publicerad: 2015
sjatte
sjatte
substantiv
~n sjattar • ⟨prov.⟩ odugling, stackare
Singular | |
---|---|
en sjatte | obestämd form |
en sjattes | obestämd form genitiv |
sjatten | bestämd form |
sjattens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sjattar | obestämd form |
sjattars | obestämd form genitiv |
sjattarna | bestämd form |
sjattarnas | bestämd form genitiv |