publicerad: 2015
skövlare
skövl·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. skövlarna skövla
Singular | |
---|---|
en skövlare | obestämd form |
en skövlares | obestämd form genitiv |
skövlaren | bestämd form |
skövlarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
skövlare | obestämd form |
skövlares | obestämd form genitiv |
skövlarna | bestämd form |
skövlarnas | bestämd form genitiv |