publicerad: 2015
skildrare
skildr·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. skildrarna skildra
Singular | |
---|---|
en skildrare | obestämd form |
en skildrares | obestämd form genitiv |
skildraren | bestämd form |
skildrarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
skildrare | obestämd form |
skildrares | obestämd form genitiv |
skildrarna | bestämd form |
skildrarnas | bestämd form genitiv |