publicerad: 2015
skoltandläkare
skol|tand·läk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑tandläkarna 1skola 1 tandläkare
Singular | |
---|---|
en skoltandläkare | obestämd form |
en skoltandläkares | obestämd form genitiv |
skoltandläkaren | bestämd form |
skoltandläkarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
skoltandläkare | obestämd form |
skoltandläkares | obestämd form genitiv |
skoltandläkarna | bestämd form |
skoltandläkarnas | bestämd form genitiv |