publicerad: 2015
smittbärare
smitt|bär·are
hellre än smitto|bär·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑bärarna 1smitta bärare
Singular | |
---|---|
en smittbärare (en smittobärare) | obestämd form |
en smittbärares (en smittobärares) | obestämd form genitiv |
smittbäraren (smittobäraren) | bestämd form |
smittbärarens (smittobärarens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
smittbärare (smittobärare) | obestämd form |
smittbärares (smittobärares) | obestämd form genitiv |
smittbärarna (smittobärarna) | bestämd form |
smittbärarnas (smittobärarnas) | bestämd form genitiv |