publicerad: 2015
smyckning
smyck·ning
substantiv
~en ~ar smycka
Singular | |
---|---|
en smyckning | obestämd form |
en smycknings | obestämd form genitiv |
smyckningen | bestämd form |
smyckningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
smyckningar | obestämd form |
smyckningars | obestämd form genitiv |
smyckningarna | bestämd form |
smyckningarnas | bestämd form genitiv |