publicerad: 2015
snorkel
snorkel
[snår`kel]
substantiv
~n snorklar • andningsrör på dykarmask; luftmast med ventilsystem på ubåt
Singular | |
---|---|
en snorkel | obestämd form |
en snorkels | obestämd form genitiv |
snorkeln | bestämd form |
snorkelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
snorklar | obestämd form |
snorklars | obestämd form genitiv |
snorklarna | bestämd form |
snorklarnas | bestämd form genitiv |