publicerad: 2015
sprattla
sprattla
verb
~de ~t • till sprattel
Finita former | |
---|---|
sprattlar | presens aktiv |
sprattlas | presens passiv |
sprattlade | preteritum aktiv |
sprattlades | preteritum passiv |
sprattla | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att sprattla | infinitiv aktiv |
att sprattlas | infinitiv passiv |
har/hade sprattlat | supinum aktiv |
har/hade sprattlats | supinum passiv |
Presens particip | |
sprattlande |