publicerad: 2015
strid
1strid
adjektiv
stritt strida • starkt strömmande: en strid flod
Positiv | |
---|---|
en strid + substantiv | |
ett stritt + substantiv | |
den/det/de strida + substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de stridare + substantiv | |
Superlativ | |
är stridast | |
den/det/de stridaste + substantiv |
2strid
substantiv
~en ~er • kamp på slagfältet; intellektuell kamp – I sammansättn. strids- [strit`s-].
Singular | |
---|---|
en strid | obestämd form |
en strids | obestämd form genitiv |
striden | bestämd form |
stridens | bestämd form genitiv |
Plural | |
strider | obestämd form |
striders | obestämd form genitiv |
striderna | bestämd form |
stridernas | bestämd form genitiv |