publicerad: 2015
svikt
svikt
substantiv
~en ~ar 1 knappast pl.; fjädring, spänst2 satsbräda vid hopp3 knappast pl.; mest i sms.; försämrad funktion: hjärtsvikt
Singular | |
---|---|
en svikt | obestämd form |
en svikts | obestämd form genitiv |
svikten | bestämd form |
sviktens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sviktar | obestämd form |
sviktars | obestämd form genitiv |
sviktarna | bestämd form |
sviktarnas | bestämd form genitiv |