publicerad: 2015
syskon
sysk·on
substantiv
~et; pl. ~ 1 bror el. syster2 i sms.; nära relaterad – De flesta sammansättn. med syskon- hör till syskon 1.
Singular | |
---|---|
ett syskon | obestämd form |
ett syskons | obestämd form genitiv |
syskonet | bestämd form |
syskonets | bestämd form genitiv |
Plural | |
syskon | obestämd form |
syskons | obestämd form genitiv |
syskonen | bestämd form |
syskonens | bestämd form genitiv |