publicerad: 2015
tinktur
tinkt·ur
[‑u´r]
substantiv
~en ~er 1 preparat med drogextrakt i alkoholhaltigt lösningsmedel2 färg el. metall i vapensköld
Singular | |
---|---|
en tinktur | obestämd form |
en tinkturs | obestämd form genitiv |
tinkturen | bestämd form |
tinkturens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tinkturer | obestämd form |
tinkturers | obestämd form genitiv |
tinkturerna | bestämd form |
tinkturernas | bestämd form genitiv |