SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
tundra
tundra substantiv ~n tundror slätt med ständig tjäle norr om skogs­gränsen i polar­område​ – I sammansättn. tundra-.
Singular
en tundraobestämd form
en tundrasobestämd form genitiv
tundranbestämd form
tundransbestämd form genitiv
Plural
tundrorobestämd form
tundrorsobestämd form genitiv
tundrornabestämd form
tundrornasbestämd form genitiv