publicerad: 2015
uppfordring
upp|fordr·ing
substantiv
~en ~ar 1 till uppfordra 12 till uppfordra 2
Singular | |
---|---|
en uppfordring | obestämd form |
en uppfordrings | obestämd form genitiv |
uppfordringen | bestämd form |
uppfordringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
uppfordringar | obestämd form |
uppfordringars | obestämd form genitiv |
uppfordringarna | bestämd form |
uppfordringarnas | bestämd form genitiv |