SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
utbryta
ut|­bryta verb ‑bröt, ‑brutit, ‑bruten ‑brutet ‑brutna, pres. ‑bryter om ngt våldsamt: starta: ​första världs­kriget ut­bröt el. bröt ut 1914
Finita former
utbryterpresens aktiv
utbryts (utbrytes)presens passiv
utbrötpreteritum aktiv
utbrötspreteritum passiv
utbrytimperativ aktiv
Infinita former
att utbrytainfinitiv aktiv
att utbrytasinfinitiv passiv
har/hade utbrutitsupinum aktiv
har/hade utbrutitssupinum passiv
Presens particip
utbrytande
Perfekt particip
en utbruten + substantiv
ett utbrutet + substantiv
den/det/de utbrutna + substantiv