SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
utbrott
ut|­brott substantiv ~et; pl. ~ in­ledning av våldsam kraft­utveckling; stark ökning av sjukdomsfrekvens: ​vulkan­utbrott; ​krigets ut­brottvredes­utbrott
Singular
ett utbrottobestämd form
ett utbrottsobestämd form genitiv
utbrottetbestämd form
utbrottetsbestämd form genitiv
Plural
utbrottobestämd form
utbrottsobestämd form genitiv
utbrottenbestämd form
utbrottensbestämd form genitiv