publicerad: 2015
utläggare
ut|lägg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑läggarna utlägga
Singular | |
---|---|
en utläggare | obestämd form |
en utläggares | obestämd form genitiv |
utläggaren | bestämd form |
utläggarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utläggare | obestämd form |
utläggares | obestämd form genitiv |
utläggarna | bestämd form |
utläggarnas | bestämd form genitiv |