publicerad: 2015
vägmästare
väg|mäst·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑mästarna väg 1 mästare
Singular | |
---|---|
en vägmästare | obestämd form |
en vägmästares | obestämd form genitiv |
vägmästaren | bestämd form |
vägmästarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vägmästare | obestämd form |
vägmästares | obestämd form genitiv |
vägmästarna | bestämd form |
vägmästarnas | bestämd form genitiv |