publicerad: 2015
vägnummer
väg|nummer
substantiv
‑numret; pl. ~, best. pl. ‑numren väg 1 nummer 1
Singular | |
---|---|
ett vägnummer | obestämd form |
ett vägnummers | obestämd form genitiv |
vägnumret | bestämd form |
vägnumrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
vägnummer | obestämd form |
vägnummers | obestämd form genitiv |
vägnumren | bestämd form |
vägnumrens | bestämd form genitiv |