publicerad: 2015
väjningsplikt
väj·nings|plikt
substantiv
~en ~er • i trafiken
Singular | |
---|---|
en väjningsplikt | obestämd form |
en väjningsplikts | obestämd form genitiv |
väjningsplikten | bestämd form |
väjningspliktens | bestämd form genitiv |
Plural | |
väjningsplikter | obestämd form |
väjningsplikters | obestämd form genitiv |
väjningsplikterna | bestämd form |
väjningsplikternas | bestämd form genitiv |