publicerad: 2015
vandrare
vandr·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. vandrarna vandra
Singular | |
---|---|
en vandrare | obestämd form |
en vandrares | obestämd form genitiv |
vandraren | bestämd form |
vandrarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vandrare | obestämd form |
vandrares | obestämd form genitiv |
vandrarna | bestämd form |
vandrarnas | bestämd form genitiv |