publicerad: 2015
vargering
varg·er·ing
substantiv
~en ~ar • reservtrupp på Indelningsverkets tid
Singular | |
---|---|
en vargering | obestämd form |
en vargerings | obestämd form genitiv |
vargeringen | bestämd form |
vargeringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vargeringar | obestämd form |
vargeringars | obestämd form genitiv |
vargeringarna | bestämd form |
vargeringarnas | bestämd form genitiv |