SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ryggslut
rygg|­slut substantiv ~et; pl. ~ rygg 1 1slut
Singular
ett ryggslutobestämd form
ett ryggslutsobestämd form genitiv
ryggslutetbestämd form
ryggslutetsbestämd form genitiv
Plural
ryggslutobestämd form
ryggslutsobestämd form genitiv
ryggslutenbestämd form
ryggslutensbestämd form genitiv