SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
anakolut
an·­akol·­ut [‑u´t] substantiv ~en ~er mening med brist på samman­hang el. följd­riktighet i menings­byggnad
Singular
en anakolutobestämd form
en anakolutsobestämd form genitiv
anakolutenbestämd form
anakolutensbestämd form genitiv
Plural
anakoluterobestämd form
anakolutersobestämd form genitiv
anakoluternabestämd form
anakoluternasbestämd form genitiv