SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
dislokation
dis·­lok·­at·ion substantiv ~en ~er förskjutning, rubbning; spec. av­vikelse från väl­ordnat mönster i kristallint material
Singular
en dislokationobestämd form
en dislokationsobestämd form genitiv
dislokationenbestämd form
dislokationensbestämd form genitiv
Plural
dislokationerobestämd form
dislokationersobestämd form genitiv
dislokationernabestämd form
dislokationernasbestämd form genitiv