SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
ensam
en·­sam [en`‑ el. e`n‑] adjektiv ~t ~ma utan sällskap
Positiv
en ensam + substantiv
ett ensamt + substantiv
den/det/de ensamma + substantiv
den ensamme + maskulint substantiv
Komparativ
en/ett/den/det/de ensammare + substantiv
Superlativ
är ensammast
den/det/de ensammaste + substantiv