SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
gemen
1ge·­men [‑me´n] adjektiv ~t ~a elakfolklig; vanlig; ​gemene man folk i all­mänhet; ​(folk) i gemen i all­mänhetgemena (bok­stäver) små bok­stäver t.ex. a, b
Positiv
en gemen + substantiv
ett gement + substantiv
den/det/de gemena + substantiv
den gemene + maskulint substantiv
Komparativ
en/ett/den/det/de gemenare + substantiv
Superlativ
är gemenast
den/det/de gemenaste + substantiv
2ge·­men [‑me´n] substantiv ~en ~er liten bok­stav i bok­tryck
Singular
en gemenobestämd form
en gemensobestämd form genitiv
gemenenbestämd form
gemenensbestämd form genitiv
Plural
gemenerobestämd form
gemenersobestämd form genitiv
gemenernabestämd form
gemenernasbestämd form genitiv