SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
kil
kil substantiv ~en ~ar ett enkelt redskap bl.a. för skapande av öppningar​ – Alla sammansättn. med kil- hör till kil.
Singular
en kilobestämd form
en kilsobestämd form genitiv
kilenbestämd form
kilensbestämd form genitiv
Plural
kilarobestämd form
kilarsobestämd form genitiv
kilarnabestämd form
kilarnasbestämd form genitiv