publicerad: 2015
konsekvent
kon·sekv·ent
[‑en´t]
adjektiv; n. ~, ~a • följdriktig
Positiv | |
---|---|
en konsekvent + substantiv | |
ett konsekvent + substantiv | |
den/det/de konsekventa + substantiv | |
den konsekvente + maskulint substantiv | |
Komparativ | |
en/ett/den/det/de konsekventare + substantiv | |
Superlativ | |
är konsekventast | |
den/det/de konsekventaste + substantiv |