SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
pi
pi substantiv ~et; pl. ~n el. ~, best. pl. ~na en grekisk bok­stav (mot­svarar p); förhållandet mellan cirkelns om­krets och diameter (ca 3,14)
Singular
ett piobestämd form
ett pisobestämd form genitiv
pietbestämd form
pietsbestämd form genitiv
Plural
pin (pi)obestämd form
pins (pis)obestämd form genitiv
pinabestämd form
pinasbestämd form genitiv