SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
runka
runka verb ~de ~t skaka, vicka, vackla⟨starkt vard.⟩ onanera
Finita former
runkarpresens aktiv
runkaspresens passiv
runkadepreteritum aktiv
runkadespreteritum passiv
runkaimperativ aktiv
Infinita former
att runkainfinitiv aktiv
att runkasinfinitiv passiv
har/hade runkatsupinum aktiv
har/hade runkatssupinum passiv
Presens particip
runkande
Perfekt particip
en runkad + substantiv
ett runkat + substantiv
den/det/de runkade + substantiv