SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
självplågare
själv|­plåg·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. ‑plågarna själv plågare
Singular
en självplågareobestämd form
en självplågaresobestämd form genitiv
självplågarenbestämd form
självplågarensbestämd form genitiv
Plural
självplågareobestämd form
självplågaresobestämd form genitiv
självplågarnabestämd form
självplågarnasbestämd form genitiv