publicerad: 2015
trolöshet
tro|lös·het
substantiv
~en ~er • äv. trolöst handlande
Singular | |
---|---|
en trolöshet | obestämd form |
en trolöshets | obestämd form genitiv |
trolösheten | bestämd form |
trolöshetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
trolösheter | obestämd form |
trolösheters | obestämd form genitiv |
trolösheterna | bestämd form |
trolösheternas | bestämd form genitiv |