publicerad: 2015
vandring
vandr·ing
substantiv
~en ~ar • i sammansättn. ofta om förflyttning av föremål
Singular | |
---|---|
en vandring | obestämd form |
en vandrings | obestämd form genitiv |
vandringen | bestämd form |
vandringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vandringar | obestämd form |
vandringars | obestämd form genitiv |
vandringarna | bestämd form |
vandringarnas | bestämd form genitiv |