publicerad: 2021  
1absolut neutrum absolut, bestämd form och plural absoluta
ab·sol·ut
adjektiv
absolu´t
● som är utan in­skränkning
JFR fullständig, oeftergivlig, total
den absoluta friheten; den absoluta bristen på över­tygelse i hans ton­fall; resans absoluta höjd­punkt
○ spec. som term i många samman­hang, sär­skilt oberoende av alla jäm­förelser med något annat (av visst slag); särsk. i matematiska och fysikaliska samman­hang beträffande (tecken för) kvantiteter, rörelser, lägen eller dylikt
MOTSATS relativ 1
absolut fuktighet; i absoluta tal gick produktionen upp något
○ spec. äv. oberoende av all relation till något annat ofta i filosofiska el. konstnärliga samman­hang
absolut konst; absolut musik
absolut gehör se gehör
absolut majoritet se majoritet
absolut monarki se monarki
absolut veto se veto
absoluta noll­punkten se nollpunkt
belagt sedan 1723; av lat. absolu´tus med samma betydelse, till absol´vere 'lös­göra; full­borda'; jfr ur­sprung till solvent
Orkestern spelar fancies och vi dansar ut.
Den flicka jag för runt är absolut. Harry Martinson, ur Aniara (1956)
2absolut
ab·sol·ut
adverb
absolu´t
● helt utan för­behåll vanligen anv. för att ge efter­tryck åt vad man säger
JFR ovillkorligen
hon vill absolut ha till­baka pengarna i morgon
○ äv. helt säkert
han måste absolut ha fel
○ äv. i fråga om handlingar, ofta med över­talande funktion med nöd­vändighet
du måste absolut se filmen
○ äv. som all­mänt förstärknings­ord full­komligt, allra
en absolut omöjlig upp­gift; världens absolut bäste mål­vakt
belagt sedan 1719; se ur­sprung till 1absolut