publicerad: 2021
avtala
avtalade avtalat
verb
●
gemensamt bestämma något som ska ske el. göras
JFR
stipulera
någon avtalar (med någon) (om) något/att+verb/sats
någon avtalar (med någon) (om) något
någon avtalar (med någon) (om) sats
någon avtalar (med någon) (om) att+verb
de avtalade att träffas klockan tre; de möttes på avtalad plats
belagt sedan 1501 (Skrå-Ordningar);
fornsvenska aftala; efter tyska abreden med samma betydelse; jfr ursprung till
tala
avtalaavtalande