SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

befrämjare befrämjaren, plural befrämjare, bestämd plural befrämjarna

be·främj·ar·en

substantiv

befräm´jare

● mindre brukligt person som befrämjar viss verksamhet mest materiellt

SYN. välgörare JFR gynnare 1

befrämjare (av något)

FN-chefen är i första hand fredens befrämjare

belagt sedan ca 1900

SO

Alfabetisk lista

  befrukta verb
  befruktning subst.
  befruktningsorgan (befruktning)
  befryndad adj.
  befrämja verb
  befrämjare subst.
  befrämjare (befrämja)
  befullmäktiga verb
  befäl subst.
  befälhavande adj.
  befälhavare subst.

  Till   alla ordböcker