publicerad: 2021  
bitterhet bitterheten bitterheter
bitter·het·en
substantiv
bitt`erhet
● ned­stämd eller hatisk känsla vållad av miss­räkningar
JFR bitter 2
bitterhet (mot/på någon) (över något/sats)
bitterhet (mot någon) (över något)
bitterhet (mot någon) (över sats)
bitterhet (på någon) (över något)
bitterhet (på någon) (över sats)
bitterheter (om någon/något/sats)
bitterheter (om någon)
bitterheter (om något)
bitterheter (om sats)
väcka bitterhet; känna bitterhet; deras bitterhet över regeringens svek
○ äv. om ut­tryck för känslan
han sade åt­skilliga bitterheter om sin konkurrent
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (Latinskt-svenskt glossarium); fornsvenska bitterhet