publicerad: 2021  
brännas brändes bränts, presens bränns
verb
bränn`as
1 vålla svidande smärta vid beröring
JFR bränna 3
något bränns
nässlorna bränns
belagt sedan 1808
2 närma sig kritisk punkt när något ska in­träffa
JFR bränna 3
det bränns (för någon/något)
det bränns (för någon)
det bränns (för något)
snart bränns det för NN – disputationen är om två månader
○ spec. i vissa lekar, vanligen i formel­liknande ut­tryck när någon del­tagare kommer nära ett gömt före­mål
Bränns det? – Nej inte än­nu
belagt sedan 1850
brännas inne