publicerad: 2021  
dialekt dialekten dialekter
dia·lekt·en
substantiv
dialek´t
lokal variant av ett språk in­om visst geografiskt om­råde; ofta i mots. till (standardiserat) riks­språk
dialektform; ölandsdialekt
() dialekt
hon gjorde upp­teckningar av öns dialekt
ofta sär­skilt med tanke på ljud­systemet
bred dialekt; genuin dialekt; han är väst­göte, det hörs på dialekten
äv. om samman­fattningen av alla sådana varianter av ett språk
dialektdrag
tala dialekt
belagt sedan 1670; via lat. av grek. dial´ektos 'språk; sam­tal; sätt att tala', till dialeg´esthai 'sam­tala'; jfr ur­sprung till dialog