publicerad: 2021  
discipel discipeln disciplar
discipl·ar
substantiv
[-sip´-] äv. [-∫ip´-]
hög­tidligt lärjunge
(någons) discipel discipel (till någon)
många av Linnés disciplar blev själva berömda
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Svenska Böner från medeltiden); fornsvenska discipel; av lat. discip´ulus 'lär­junge'