publicerad: 2021  
dront dronten dronter
substantiv
[drån´t]
en stor, klumpig duv­fågel utan flyg­förmåga ur­sprungligen på ön Mauritius; nu­mera ut­död
belagt sedan 1772; jfr tyska Dronte, franska dronte med samma betydelse; urspr. ord från Mauritius
Tallyho, Tallyho, jag har skjutit en dront,
en dront har jag skjutit med luntlåsgevär. Harriet Löwenhjelm, Jakt på fågel (i Dikter, 1927)