publicerad: 2021
dörr
dörren dörrar
dörr·en
substantiv
●
vertikal (svängbar eller skjutbar) skiva eller dylikt för tillslutning av ingång till en byggnad eller för tillslutning av förbindelse inom i en byggnad
JFR
lucka 1
knacka på dörren; banka på dörren; öppna dörren; stänga dörren; låsa dörren
dörren (till något)
lämna dörren olåst; dörren stod på glänt; dörren till klädkammaren knarrar; dörren mellan köket och vardagsrummet behöver målas
○
äv. om liknande anordning för tillslutning av skåp, garderober m.m.
bildörr; garderobsdörr
○
äv. om själva öppningen och området omkring
värden stod i dörren och hälsade dem välkomna; de gick från dörr till dörr och samlade pengar
○
äv. bildligt, särskilt i uttryck för invit till kontakt (el. motsatsen)
lämna dörren öppen för förhandlingar; den öppna dörrens politik; i och med den fällande domen stängdes många dörrar för henne
bakom lyckta/slutna dörrar
i enskildhethur samtalen har löpt bakom slutna dörrar kan man bara gissa
dörr i dörr
som närmaste grannehon bor dörr i dörr med sin bror; de välkända butikskedjorna ligger dörr i dörr med lokala designbutiker och kaféer
knacka dörr
gå från dörr till dörr och söka upp folki visst ärende:
många juniorer knackar dörr och säljer lotter för att samla in pengar
slå in öppna dörrar
bevisa något självklartel. angripa något som alla redan inser är felaktigt:
många tycker att politikerna slår in öppna dörrar när de kräver en värdighetsgaranti för äldrevården
sopa/hålla rent framför egen dörr
först rätta sina egna felpolitikerna måste sopa rent framför egen dörr om de ska vara trovärdiga inför väljarna
stå för dörren
ursprungligen biblisktvara nära föreståendegår förslaget igenom står stora förändringar för dörren
visa någon på dörren
köra ut någonhan blev visad på dörren efter att ha bråkat med restaurangpersonalen
belagt sedan senare hälften av 1100-talet (runristat järnbeslag på kyrkdörr, Hörsne, Gotland (Sveriges runinskrifter));
runform tur, fornsvenska dyr; allmänt indoeur. ord, urspr. 'dörröppning'