publicerad: 2021  
envoyé envoyén envoyéer
en·voyé·er
substantiv
[aŋvoaje´]
● äldre titel, genom­gående er­satt av "ambassadör" (titel för) chef vid legation
belagt sedan 1652; av franska envoyé med samma betydelse, eg. perfekt particip av envoyer 'sända'; till lat. vi´a 'väg'