publicerad: 2021  
1fetma fetman
fetm·an
substantiv
fet`ma
för stort kropps­omfång på grund av över­driven upplagring av fett i kroppen
sjuklig fetma; lida av fetma; dålig hållning och till­tagande fetma
belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska fitme; bildn. till fet
2fetma fetmade fetmat
verb
fet`ma
mindre brukligt vanligen med partikel, sär­skilttill fetna
fetma (till)
han har fetmat till sedan han skaffade bil
belagt sedan 1450 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska fetma; se ur­sprung till 1fetma!!
fetmafetmande